Inkomst och substitutionseffekt vid inferior vara

Antag att Per konsumerar Fanta och Pepsi. Visa hur Pers optimala konsumtion påverkas av att priset på Fanta sjunker om Fanta är en inferiör vara. Rita ut inkomst och substitutionseffekterna.

Utgångsläge: röd prick. Fanta blir billigare varför vår svarta budgetlinje skiftar ut och blir grön linje: Nu konsumerar vi i nya, lila punkten.

Därefter utgår vi från den nya, gröna linjen och förflyttar den parallellt tills den tangerar den gamla, blåa, i-kurvan. Det sammanfaller i den turkosa pricken.

Röd-turkos: Substeff

Turkos-lila: Inkomsteff

Röd-lila: Total eff.

Notera att substeffekten är alltid positiv vid prissänkning, Fanta blir billigare och då byter vi ut pepsi mot fanta. Inkomsteffekten – effekten av att vi blivit relativt rikare, går åt ett annat håll – vilket definierar en inferior vara.

 

En positiv extern effekt

Tenta 17 maj 2009, fråga 10.

Antag att ett vaccin mot en höggradigt smittsam och farlig sjukdom utvecklas. Ju fler som vaccinerar sig ju lägre blir risken att även icke-vaccinerade personer smittas.
Beskriv privata och samhälleliga intäkter av vaccin i ett diagram.

Antag att marginalkostnaden för vacciner är konstant. Leder marknadskrafterna till en samhällsekonomiskt effektiv vaccinering?

Om inte, hur kan en skatt eller subvention leda till effektivitet? Förklara med hjälp av diagrammet.

Lite modifieringar här i svaret. I den yttre efterfrågekurvan har vi lagt till en positiv extern effekt av vaccinet, det vill säga, kurvan består både av den privata marginalvärderingen + samhällets värdering. Den inre är således enbart den privata MV.

Den nedre kurvan som kallas extern MV i facit, har jag döpt om till positiv externalitet. Detta för att klargöra att den förklarar precis samma sak som avståndet mellan de två övre kurvorna. Således en ganska onödig grej som inte krävs för full poäng.

DWL är de vaccinationer som samhället efterfrågar men som på en oreglerad marknad (i modellen) inte uppfyller samhällets efterfrågekrav. En subvention är att föredra, dessvärre glömde jag att rita ut den. Förskjut MC-kurvan ned så att den skär den privata efterfrågekurvan precis vid Q*.

Importkvot

I en liten öppen ekonomi införs en importkvot. Visa i ett diagram effekterna på inhemsk produktion, pris och inhemsk efterfrågan. Visa också effekterna på producentöverskott och konsumentöverskott samt total välfärd när importkvoten införs.

I utgångsläget har vi följade

Där Pv=världsmarknadspris och Pa=autokratipriset. Importens storlek noteras längst ner.

Sen begränsas importen med en importkvot

Pk=kvotpriset

Konsumentöverskottet minskar med ytorna A+B+C+D, de får ju inte konsumera så mycket av de utländska varorna som de vill.

Producentöverskottet ökar med A, inhemska producenter gnuggar händerna då importen från utländska producenter minskar.

Utländska producenter får intäkterna C, (vid tull tillfaller den intäkten till staten)

Total välfärdsförlust är B+D, pga undanträngda transfereringar.

Fotnot: Man behöver inte krångla med en ny utbudskurva, det räcker med två horisontella streck vid Pk och Pv, ni får ju ut samma ytor.

Utsläpp

Antag att två företag har olika marginalnytta av att släppa ut föroreningar: MSB1 =100-Q och MSB2=100-2Q.

Rita kurvorna och förklara vad som händer när utsläppen är oreglerade.

Här har jag ritat in röd=MSB2 och grön=MSB1. Den svarta linjen är de två kurvorna horisontellt aggregerade. Utan att reglera utsläppen här, släpps 150 ut. 150 är BAU-business as usual och motsvarar maximala utsläpp från båda företagen, dvs, 100 + 50. Notera att det röda företaget har dyrast rening, då kurvan är brantare.

Antag att politikerna vill minska utsläppen till en samhällsekonomiskt effektivnivå. Marginalkostnaden för utsläppen är beräknad till MSC = Q. Illustrera i diagram och beräkna hur stor den totala önskade minskningen är.

Där MV=MCtot finnes den effektiva punkten vid P=60 och Q=60. Där renas 150-60 Q, dvs 90Q totalt. Följer vi enligt P=60 ser vi att gröna företaget renar 60 och det röda renar 30. Gröna företaget renar mer, eftersom det är billigast att rena där.

Visa även hur handel med utsläppsrätter är en effektiv metod för att uppnå den önskade utsläppsminskningen.Vilken kvantitet kommer de företagen släppa ut efter det att de handlat med utsläppsrätterna.

Ok, då måste vi sätta in utsläppsrätter för respektive företag. Om vi antar att varje företag måste rena Q=45, dvs dela lika på utsläppsmålet Q=90:

Givet ingen handel och en reglering på Q=45 för vardera landet uppstår DWL enligt röd streckning, som är avvikelsen från den effektiva allokeringen.

Givet handel, kommer det röda företaget (som har dyrast rening) vilja köpa utsläppsrättigheter från det gröna företaget. Detta sker till priset 60 och de kommer handla med varandra tills Qgrön=40 och Qröd=20.

DWL elimineras. Everybody wins!

Perfekta komplement

För Bo är sill och potatis perfekta komplement (i t.ex proportion 1:2). Sill kostar 20 kronor per burk och potatis 10 kronor kilot.

a) Illustrera Bos konsumtionsbeslut om han har 100 kronor att spendera.

Vi har en budget på M=100 samt P1=20 och P2=10. Vi vet att sill och potatis är perfekta komplement i proportion 1:2, dvs, att för varje sill vill vi ha 2 potatisar, därav den nedre röda L-kurvan. I-kurvor för perfekta komplement är L-formade (varför? Tänk höger- och vänsterskor). Den I-kurva som tangerar M-kurvan, dvs den som är längst ut är där Bo konsumerar 2,5 sill och 5 potatis. I den punkten är Bo indifferent om han så hade möjlighet att konsumera 10 sill eftersom mer sill kräver mer potatis om han ska få det bättre. Just därför kommer i-kurvorna att “hoppa” fram enligt proportionen 1:2.

På motsvarande sätt kan man tänka sig att höger- och vänsterskor har prop. 1:1 och att bo är indifferent om han så har 10 högerskor och en vänstersko eller 1 vänstersko eller 1 högersko.

b) Antag att priset på sill faller.Visa grafiskt hur konsumtionen förändras uppdelat på inkomst- och substitutionseffekt.

Nu faller priset på sill till P1=10, vi får en ny, rosa, budgetlinje och nya konsumtionsval. Bo har fått det bättre eftersom sill är billigare och konsumerar nu 6 potatis och 3 sill! Sen “rullar vi pennan” med utgångspunkt från den gamla b-linjen och förskjuter den parallellt tills den precis tangerar den nya i-kurvan. Samma punkt!

Vad innebär då detta?

A -> B är den totala effekten dvs 1, 2/3

B -> C är substitutionseffekten dvs 0!

A-> C är inkomsteffekten dvs 1, 2/3

Inkomsteff + substeff = total effekt.

Hence, ingen substitionseffekt. Varför?

Pja, eftersom de är perfekta komplement kommer Bo inte att substituera sill mot potatis givet hans, genom prissänkningen, större budget.

En uppmärksam student noterade att en tidigare version av detta var felaktigt. För att det ska vara optimala konsumtionsval måste hela budgeten utnyttjas. För att det ska gå ihop lät jag ändra optimal konsumtion till 3, 1/3 sill och 6, 2/3 potatis. (3, (1/3))*10 + (6,(2/3))*10 = 100

Inför nästa seminarium – skatter!

Kolla in detta. Bra tutorial.

Tentafråga kopplad till seminarium 2 – gemensamma beslut

En radhusförening som består av fem hushåll ska besluta om uppförandet av en marmorstaty föreställande den Store Ledaren Olle Lharsy . Kostnaden för statyn är 5000 kronor. Betalningsviljan beror på var statyn står och varje familj är beredd att betala 2500 kronor om statyn placeras utanför deras hus, 900 kronor om den står utanför grannens hus, 700 kronor om den står två hus bort, 500 kronor om den står tre hus bort och 400 kronor om den står fyra hus bort. (Husen ligger på rad på samma sida av gatan)

Är investeringen i statyn samhällsekonomiskt lönsam?

Antag att hushållen röstar om placeringen och att alla förslag jämförs parvis. Vilken placering vinner och varför?

Antag att hushållen röstar om huruvida investeringen ska äga rum eller inte. Antag vidare att varje hushåll ska betala 1000 kronor var. Vad blir resultatet av de olika placeringarna?

Kan du föreslå en finansieringsmetod som skulle vara bättre än den ovan nämnda?

Svaret avslöjas i kommentartråden.

Tentafråga relaterad till seminarium

Två företag på en marknad överväger att gå samman och bilda ett monopol. Företagen har ingen fast kostnad. Marginalkostnaden är konstant och densamma i båda företagen. Sammanslagningen innebär att marginalkostnaden sänks.

Analysera välfärdseffekterna av sammanslagningen.

Kan sammanslagningen vara potentiellt paretosanktionerad?

Diskutera hur konkurrensmyndigheterna bör ställa sig till en eventuell sammanslagning. Motivera ditt svar.

Bilden ingår i svaret, fullständigt svar redovisas i kommentartråden. OBSERVERA att svaret beror på hur ni ritar kurvan.

Potentiell tentafråga – kopplad till seminarium 1

Servicebutiken på universitetet säljer kaffe och kanelbullar.

Marginalkostnaden för dessa produkter kan för enkelhets skull antas vara noll. Butiken har tjugo kunder om dagen som kan tänka sig att köpa dessa varor. Hälften av kunderna har betalningsviljan 10 för kaffe och 5 för en kanelbulle. Den andra hälften har betalningsviljan 5 för kaffe och 10 för en kanelbulle. Butiken kan välja att ta ett lågt pris för båda varorna eller ett högt pris för båda varorna. Ett tredje alternativ är att införa ett kopplingsförbehåll så att varorna endast får köpas tillsammans.

Vilket pris skall butiken ta för varukombinationen?

Lönar det sig?

Bör konkurrensmyndigheterna ha några synpunkter på att varorna endast säljs tillsammans?

Svaret avslöjas i kommentartråden.

Skatt och DWL

-Jag har en fråga angående en äldre dugga, jag lyckades inte heller hitta den på din blogg och undrade om du kunde hjälpa mig med den?

Japp!

Antag en perfekt konkurrensmarknad med efterfrågan P=110-2Q och utbudet P=10+3Q. Om staten inför en styckskatt på 25, som konsumenterna betalar till staten, blir dödviktsförlusten
a 125/2
b 85/2
c 90
d 35

I ursprungsläget finner vi jämvikten genom att sätta supply=demand

110-2Q=10+3Q

Då får vi: Q=20 och P=70, som visat i figuren ovan.

Sen sätter vi en skatt på konsumenterna, vilket innebär att demandkurvan skiftar inåt. Den nya demandkurvan skiftar med exakt 25, vi får en ny ekvation för den nya demandkurvan:

P=85-2Q

Ny jämvikt genom 85-2Q=10+3Q, då får vi Q=15 och P=55.

Strecka mellan demandkurvorna är ju skattens storlek, så det konsumenterna faktiskt betalar är vid P=80 och det löste jag genom att sätta Q=15 och sätta in i den gamla demandkurvan; alltså P=110-2*15. Med detta uppstår en dödviktsförlust som är markerad röd, storleken på den ytan får vi genom